Diskussionsfrågor

1. Ja, det är en ungdomsbok men det är många svåra ord och den är börjar med att vara en komplicerad ”fakta” bok där man måste ha läst någon av böckerna i serien tidigare för att förstå den. Men sen blir den en skönlitterär bok där kommer en massa berättelser och dikter. Det är en fantasy bok och dem flesta ungdomar gillar fantasy böcker så själva innehållet passar för ungdomar.  Den använder lite gammal svenska men svenskan är inte så gammal att man inte förstår den men ibland blir det att man inte förstår men det har ingen betydelse på 
2. En bra bok för mig ska vara spännande nästan hela tiden och det är inte den här boken utan den kan stundtals bli ganska tråkig för att den har inte några speciella ”delar” i boken, Men i slutet i boken kommer några berättelser som har dem här ”delarna”. Det ska vara en tydlig handling med många detaljer så att man får en bild i huvudet av vad som händer. Den ska inte heller hoppa tid rum så mycket, t ex att först så berättar dem om en person och sen på nästa sida om en annan som är på en helt annan 
3. Det är ett ganska svårt språk och det är lite gammaldags men man förstår vad det står för det mesta men om man inte förstår något ord så gör det inget, man kommer att förstå handlingen ändå. I början så ser man inga bilder för att den har liksom ingen handling men i slutet av boken där det är dikter och berättelser så får man bilder i huvudet för att författaren använder mycket detaljer om miljön. 
”Till en början var lyckan dvärgarna obevågen, ty det var en mörk vinterdag utan sol, och orcherna vacklade inte utan plockade i prickskytte sina fiender en efter en då de hade höjden på sin sida”.
Som ni ser så är det ganska svåra ord men man förstår 
4. Min bok avviker från den vanliga dramaturgin för att det är en ”fakta” bok nästan halva boken och sen så kommer små sagor som följer detta mönster. Dem sagorna som kommer i slutet av boken har en presentation som oftast utgör en väldigt stor del av berättelsen. Upptrappningen inte så lång utan eftersom berättelserna är korta så brukar höjdpunkten komma direkt utan någon direkt lång upptrappning. Slutet ganska kort efter höjdpunkten. Det är inte som, t ex Sagan om de två tornen som jag har läst innan där hela boken är en saga där dramaturgin utspelar sig genom hela boken som gör den mycket mer spännande istället för väldigt korta sagor som kommer var och varann sida där det är en ny handling på varje sida och det kan vara ganska jobbigt att läsa. T ex Tom Bombadills äventyr börjar med en presentation av honom och sen så går han ut i skogen. Sen så möter han några och sen går han hem igen.